Med tummen runt Australien – del 2………..

Tjusningen med att lifta är ju att man kommer i kontakt med många olika sorts människor, både unga och gamla, att man inte alltid vet exakt vart man hamnar eller hur långt man kan åka med samt att man får uppleva annorlunda vyer än med organiserad trafik.
Första liften efter Perth var med en långtradare som skulle leverera vägmaterial en bit upp, sen följde en liten lastbil där jag fick plats på flaket bland nyklippta får!
Efter lång väntan fick jag så lift med två unga killar som skulle till Kalgoorlie och vaska guld. Här i guldgrävarstaden Kalgoorlie med omnejd pågår fortfarande guldletande i gamla nedlagda gruvor och marktäckter, numera med metalldetektorer. Träffade en kille som hade hittat ett jättefynd med nuggets ( guldklimpar ) för 35000 aus dollar, en aus dollar var då ca 5 kr. Allt får man behålla själv, staten beskattar inte pengarna när man sålt guldet, men en ändring är på gång sa han.
Här, på ett litet hotell som jag tog in på, träffade jag åter min truckdriver. Vi tog några öl på baren tillsammans med hans kompisar. En av dessa erbjöd mig skjuts till Agnew på villkor att vi skulle iväg om ca en tim och att jag skulle köra hans fjortonväxlade jättetruck, själv skulle han sova, han var väldigt trött efter att ha pimplat massor av öl. Tackade artigt nej till detta oväntade erbjudande.
Dagen efter fick jag åka med en ung kille som skulle vidare norrut. På vägen dit träffade vi den trötte truckdrivern som nu hade fått stopp och fel på sin truck, han bad oss ringa efter hjälp när vi kom fram till Agnew, ingen annan trafik fanns på den här vägsträckan.
Framme i Agnew som bestod av ett ganska ruffigt litet ”hotell” med en något skum och mörklagd bar var det som att stiga in i vilda västern. Här inne satt ett gäng tatuerade och till synes tuffa golddiggers, med cowboyhattar och läderstövlar, som taget ur en västernfilm. Men dom var inte så farliga som dom såg ut, tvärtom.
Betalade för en natt och satte mig sedan i baren och tog några öl ihop med dessa härliga, fria äventyrare. Alla trodde det skulle bli svårt att få lift vidare, inte många bilar passerade den här hålan! Tramp, en av guldgrävarna erbjöd sig att hämta mig nästa dag för att titta hur det gick till att vaska guld. Han var från Nya Zeeland och hade gått på luffen i 22 år! Så tidigt nästa dag plockade han upp mig och vi körde till campen – en laddad winchester låg i förarhytten, ifall det skulle dyka upp en känguru – för det visade sig att dessa tre killar levde på kängurukött, bönor och massor av öl.
Själva campen bestod av tre slitna och skitiga madrasser och tillika filtar, en död känguru som hängde i en stolpe, inget skydd för solen – regnade gjorde det sällan, endast lite på vintern – juni, juli, aug.

Sedan hade dom en vippande vaskränna för att skilja ut guldkornen. Ung. 2 ounce per vecka fick dom ut av denna guldjord ( ca 1200 aus dollar). Den natten hade jag rena lyxmadrassen jämfört med deras….liggunderlag och sovsäck! Efter lite skjutande med geväret så körde mig Tramp tillbaka till hotellet dagen därpå.
Precis när vi kom fram till hotellet kom det en bil och en man som beställde två öl. Han skulle sedan vidare norrut till Meekatherra och jag fick gärna åka med – snacka om tur, vilken jättechans! Hade annars kanske fått vänta här i flera dagar. Killen visade sig vara en höjdare, medlem i parlamentet! Nu resta han runt i sitt distrikt för att träffa sina väljare. Första stopp var Vilona – en riktig chock-upplevelse, här bodde endast svarta ”abos” – alltså ursprungsbefolk-ningen, aborginier samt några få vita. Många lullade omkring, påverkade av öl och sprit! Han avrådde mig för att ta kort på dom, det skulle ta deras själ sa han.
Vilona, av många betraktad som den mest tragiska platsen i hela Australien för dom svarta. Jag tog en öl i deras bar och spelade biljard med några ungdomar under tiden jag väntade på min chaufför. Sedan körde vi vidare till Meekatherra där jag tackade för skjutsen och slog upp mitt lilla tält på en caravan park.
Meekatherra ligger ca 60 mil norr om Perth och ca 45 mil från havet.
Dagen efter fick jag genast en lift med två svarta kvinnor med fyra barn, mycket trevliga och skärpta, pratade ovanligt bra engelska, några av deras övriga barn studerade. Var nu på väg till flygplatsen i Newman för att möta ett av barnen. I baksätet hade jag kul med dom fyra barnen. Efter några raster och ca 40 mil var vi så framme vid flygplatsen som låg ca 1 mil utanför Newman, men den vänliga mamman Evelyn Shay, körde mig ända in till den lilla staden Newman. Promenad till campingplatsen där jag slog upp tältet och blev genast inviterad på té av närmaste grannar i en husvagn. Vilka trevliga människor det finns.

Besökte närmaste pub för en öl. Australiensarna dricker kopiöst med öl. Men puben är också ett ställe där folk träffas, pratar, stojar och sjunger. Lite bråk och slagsmål ibland när alkoholen rinner till!
Efter ett antal liftar hamnade jag så småningom i Hammersley range nationalpark. Nu började värmen göra sig mer påmind här i inlandet, ca 35, 40*. Här i nationalparken fanns det massor av små värmande pooler mellan dom höga ravinerna som jag tillsammans med några ungdomar badade och simmade i.
Från inlandet tog jag mig ca 100 mil till Broome som ligger vid kusten och det underbart svalkande havet med ca 25,27*. Badade och vilade mig i skuggan under en palm. Vägsträckan hit till Broome var väldigt besvärlig, med många och stora vägarbeten och jåttelika vägmaskiner som stundtals blockerade vägen och körde upp stora damm-moln. Detta tillsammans med den torra och varma värmen var besvärande.
Här i Broome bodde många kineser och japaner som försörjde sig som pärlfiskare. Flera speciella pärlfiskebåtar låg vid kajen. Men pärlfisket har snart sett sina bästa dagar sedan odling av pärlor kommit igång.
Efter två dagar här i Broome var jag så ute på vägen igen för att försöka komma vidare norrut och till Darvin för att där hälsa på min kompis Leif, som bodde där med sin thailändska fru och två barn.
I nästa avsnitt bl a ……kan man få lift med ett flygplan?? 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Släkten e värst…

%d bloggare gillar detta: