Skidsemestrar

Efter att ha berättat om min senaste skidresa kommer jag nu att berätta några historier om när jag med mina föräldrar har varit på några skidsemestrar.
En del så kallade fadäser!

1996 – Bollenkollen.
Första gången jag var på en ”skidresa” kan jag ha varit tre eller fyra år och vi var på det underbara vinterparadiset: Bollenkollen.. Nej, det blev nog inte så mycket skidåkning för någon av oss. Jag kunde inte åka skidor, morsan var tvungen att passa mig i pulkabacken. Och då återstår min far, men han kunde väl heller inte njuta av skidåkningen. För vi var just i Bollenkollen.. Men pulka är ju kul för små barn!

1998 – Lindvallen
På vår första ”riktiga” skidresa åkte vi till Lindvallen i Sälen. Jag gick på skidskola men det gick inte som planerat, ramlade lite för mycket. Susanne kämpade med mig efter att skidskolan var slut på dagarna. Så i slutet på veckan lyckades jag åka någorlunda bra.

2000 – Västa Götaland
På den här resan åkte vi inte till fjällen utan vi åkte runt på olika skidorter i Västergötland. Vi åkte i tur och ordning till Falköping, Skövde, Mullsjö och Ulricehamns rätt skapliga backar.
I Falköping var det max 3 backar, det tyckte jag inte var roligt alls och i Skövde hela två backar!!
I Skövde låg vi över på Billingens vandrarhem, där träffade vi en ”doktor” som farsan kallade för ”pillergubben”. Det var för att han försökte sälja massor med olika piller och naturläkemedel till oss. Därefter bar det av till Mullsjö med några fler backar att välja på och där hände det att jag råkade köra in i buskarna samt mot ett träd. Då farsan kom åkandes i backen såg han mig ligga i buskarna, och ropade ”vad gör du i buskarna”? Och så åkte han vidare, utan att hjälpa mig som jag då tyckte att han skulle göra! I backarna låg det dessutom danska skidåkare lite här och där!

2002 – Lindvallen
Då var vi åter igen i Lindvallen. På slutet av första dagen skulle morsan gå hem tidigare till Blå Bandets Fjällgård där vi bodde. Jag ville åka lite i barnbacken men Sture ville inte åka i barnbacken. Fast det skulle han minsann gjort! ”Jag väntar här nere” sa han.
Han råkade hitta en sådan där ryggsäck med en uppfällbar stol som någon hade slängt, själva säcken var trasig men stolen såg hel ut. Han satte sig på den med pjäxor och skidor på. Men det skulle han inte ha gjort, för stolen brakade ihop och han drösade ner på marken och fick en kraftig smäll i sitt högra knä, med pjäxor på gick det inte att kröka eller följa med med benet. Haltandes fick han åka till vårdcentralen i Sälens by. Läkaren där var dansk och frågade om han hade ramlat i backen. Farsan kunde inte med att säga att han hade satt sig på en trasig ryggsäcksstol, så han svarade ja på den frågan. Det visade sig att ledbandet hade fått sig en rejäl sträckning. Så resten av den veckan fick han halta runt och besökte de flesta caféer och butiker i Lindvallen! Inte den bästa resan för hans del..

2008 – Hemsedal
Det här året var jag i Hemsedal två gånger.
Första gången var på sportlovet med pappa. Vi bodde på vinden i en stuga hos en gammal dam som hyrde ut det lilla vindsrummet. Det var hårda sängar och alldeles för lite varmvatten och frukostmaten lite väl snålt tilltagen. Dessutom en lång brant backe att gå från och till skidbussen. Gissa om jag var grinig på den jä… backen! Men skidbackarna är ju fantastiska i Hemsedal.

Andra gången det året var med släkten under påskveckan. Då bodde vi på det underbara hotellet Skogsdal mitt i byn. Men nu kommer historien om när avgasröret på bilen gick sönder:
Resan började bra i Göteborg. Fint väder och alla var pigga och glada men det skulle inte vara så länge till. Det var strax efter Oslo det började låta lite konstigt ifrån bilen. Vi stannade på en rastplats och undersökte problemet. På rastplatsen träffade vi på Christer och Marianne.
Sture kollade under bilen och upptäckte att avgasröret hade lossnat på ett ställe.
Och där på rastplatsen några mil utanför Oslo stod vi nu med en bil med ett trasigt avgasrör. Vi kunde ju inte åka med ett avgasrör som hänger i backen så pappa tog loss avgasröret och vi åkte vidare utan avgasrör! Gissa om det lät….. Då återstod ”bara” 20 mil till Hemsedal.. När vi kom fram undrade Christer vad som hände med oss för vi var ju strax bakom dem vid rastplatsen.. En bilfirma i Hemsedal hade naturligtvis inte ett avgasrör som passade till en Ford Sierra 92… han skulle då beställa ett ifrån Oslo men det skulle kosta oss upp mot 10000 norska kronor med transport och montering….det var ju påsk i Norge och först efter påsk skulle ett nytt avgasrör kanske komma! Så det gick ju inta att vänta så länge. Då var det bara att stå ut med en 70 mil lång resa hem till Göteborg.. Ni kan ju själva lista ut hur det var att åka den resan..speciellt genom dom långa tunnlarna i Oslo…öronbedövande både för oss och andra runt omkring.

2009 – Trysil
Ännu en gång var vi med släkten och åkte skidor. Denna gången var vi i Trysil. Fint hotell och underbara backar med ett bra sällskap! Den här gången hade vi faktiskt ett helt avgasrör som fungerade hela vägen. Men..
Resan dit gick som den skulle. Men på vägen hem hände det…. Vi hade kommit några mil ifrån Trysil när bilen råkade hamna i två sladdriga hårdfrusna hjulspår. Vi fick sladd på bilen – det var väldigt halt och vi hade inga dubbdäck – vi snurrade något varv och hamnade sedan in i snövallen i vägrenen på motsatta sida av vägen! På bråkdelen av en sekund lyckades farsan få in backen och snabbt backa tillbaka på rätt sida av vägen. Några sekunder senare kommer en stor timmerbil farande förbi precis där vi hade stått strax innan!! Bom, bom, bom i våra hjärtan!
Det blev inte några ”större” skador på bilen annat än att framskärmen fick en rejäl smäll… den fick senare bytas ut när vi kom hem. Vi klarade oss dock också utan några skador.. Så det var bara att köra vidare. Tur i oturen att timmerlastbilen inte var några sekunder tidigare…. då hade det gått lite sämre med både oss och bilen.

2010 – Hundfjället
Nu var det bara jag, Sture och Susanne som åkte. Vi åkte till Sälen, Hundfjället för vara exakt. Det var även här fint väder och bra backar, lite för branta backar kanske; bl a den berömda Väggen.. Vi åkte med fjällexpressen hit eftersom vi tänkte på vad som hade hänt de tidigare resorna.
Således säkrare med buss!
Dags för hemfärd på söndag. Vi avslutade dagens åkning med att äta lunch på topprestaurangen. Klockan var ca två, tre på em och vi hade gott om tid. Bussen skulle ju inte gå förrän 17.15. Från restaurangen kunde vi se ner på hotellet där vi bodde. Vi såg en buss komma men reagerade inte särskilt över det.
Efter maten bar det av ned för att packa våra saker. Ut till busshållplatsen och där stod vi och väntade, bussen skulle ju komma 17.15, vi väntade ca 10,15 minuter innan farsan gick in till receptionen och frågade om bussen. Bussen undrade dom, den gick ju 15.17??
Vi ( föräldrarna) hade av någon konstig anledning vänt på siffrorna så att 15,17 blev 17.15.?? Dom var så övertygade om detta att dom inte ens kollade biljetten!! Det blev en taxiresa till Lindvallen och där hyra en bil för hemfärd. Den resan blev hela 4000 kr dyrare.

Det var en del av mina komihåg minnen från några av våra många och dyra skidresor.
Tyvärr saknar jag bilder ifrån dessa resor, dem finns endast i mitt huvud!
Robert

2 reaktion på “Skidsemestrar”

  1. Bra historier och utmärkt formulerat. Du verkar ha fallenhet för att skriva. Kanske någon novell att knåpa med när du är på Koster? Men illa med min bror som kör utan dubbdäck och med trasigt avgasrör, inget miljötänk där inte!

Kommentera